Syfte med finansiella policys

Att välja rätt spår i hanteringen av finanspolicyn är viktigt för Sveriges Kommuner. Det pågår en tendens där den tagna finanspolicyn på kommunnivå som helhet, implementeras tvingande även i de kommunägda bolagen. Trots att kommunens verksamhet, exempelvis barn- och äldreomsorg skiljer sig allt väsentligt från driften av ett energibolag eller ett bostadsbolag, tvingas företagsverksamheterna in i samma policy med resultatet att den blir kontraproduktiv och irrelevant.

Syfte med finansiella policys

Syftet med styrdokumentet, finanspolicy är att reglera risker och vara vägledande för den finansiella verksamheten. Den används för att säkerställa att den finansiella verksamheten håller sig inom kontrollerade ramar avseende finansiering, instrument och riskhantering. Idag används många policys som underlag för taktiska beslut om hur lån med kapital- och räntebindningstid skall fördelas.

I dagens finanspolicys i kommunerna förekommer ofta fyra större problem:

1, Det är vanligt att finanspolicyn även innehåller riktlinjer för hur lånen skall struktureras genom val av löptider och ränta. Räntestrategin är inbakad i finanspolicyn, vilket skapar tröghet och stelbenthet, då finanspolicyn är beslutad i högre politiska instanser, och ej modifieras i första taget. Det blir då utmanande att göra taktiska ändringar av lånestrukturer, trots att ränteläge och förutsättningar ändras i vår omvärld p.g.a. av svårigheten och omständigheten av att justera den breda finanspolicyn.

2, I de policys som innehåller en strategi för räntebindning är det generellt för hög andel lån med rörlig ränta och kort räntebindningstid. De är skapade i en tid av kontinuerligt sänkta räntor, vilket då varit lönsamt. Under senare år har rörliga räntor varit högre än bundna räntor, vilket leder till att låntagaren i dagens marknad låser in för hög andel lån till hög risk och hög kostnad. Bundna räntor har varit mycket låga under senare tid, och då får inte policy stå i vägen för den som vill binda räntan och sänka sin risk och räntekostnad.

3, Många kommuner, särskilt mindre kommuner på landsorten har idag en stor finansiell koncentrationsrisk då de lagt alla sina lån i Kommuninvest, och betraktar det som riskfritt. Ingen långivare är riskfri, och särskilt inte när det inte föreligger någon statlig garanti bakom, vilket Kommuninvest inte har. Även lån från Kommuninvest behöver begränsas i proportioner, likt övriga långivare. En kommun skall inte lägga alla ägg i samma korg, utan behöver begränsa sin finansiella koncentrationsrisk genom att sprida lånen över flera långivare. Se Finoptis Nyhetsbrev, 2024-12-09

4, Kommunens verksamhet ser olika ut, och behöver olika finanspolicys, relevanta för respektive verksamhetsområde. Ett kommunalt fastighetsbolag kan inte ha samma finanspolicy som resterande kommun. Ett kommunalt fastighetsbolag innehåller ofta kommunalt ägda bostäder, där hyresgästföreningen har stort inflytande på möjligheten för bolaget att justera intäkter. Om intäkter enbart kan justeras med 4-5 % per år, behöver även kostnader var strukturerade så att dessa matchar detta, annars blir en resultatmässig förlust oundviklig. Ett kommunalt bostadsbolag behöver en finanspolicy med en räntebindning som är väsentligt längre än annan kommunal verksamhet för att kunna skydda lånekostnaderna från att bli oöverstigliga.

Den kommunala finansieringsverksamheten behöver:

1, Rätt policy till rätt verksamhet

Kommunerna behöver inse att dess verksamhet har olika förutsättningar och olika behov och tillåta att de kommunala bolagen behöver ha en finanspolicy anpassad till dess verksamhet. Detta för att säkerställa att bolaget får rätt struktur på sina kostnader och kunna bedriva verksamheten på ett sunt sätt med stabila vinster till sin ägare.

2, Rätt verktyg och kompetens

Genom att arbeta med räntederivat kan en ränteportfölj förändras utifrån förutsättningar och möjligheter som uppkommer i räntemarknaden. Räntederivaten ger en flexibilitet som innebär att låntagaren kan dra nytta av möjligheter som uppstår och säkra långsiktiga värden och vinst i bolaget. Har bolaget inte kunskap och kompetens om räntederivat så finns det extern hjälp och resurser att få, bl.a. genom att kontakta oss på Finopti.
Ägarkrav med realistiska förutsättningar

Kommunerna har som ägare en vilja att kommunala bolag skall vara lönsamma och skapa avkastning. Då behöver även policys för lån och räntor vara utformad så att bolaget har förutsättningar för det. Det blir fel att tillämpa en generell kommunal finanspolicy på bostadsbolaget om den innehåller delar som gör att det bostadsbolaget inte kan strukturera sin låneportfölj, exempelvis genom tvingande för kort räntebindning eller ej tillåta viktiga instrument för ränteriskhantering, exempelvis derivat. En och samma lösning passar inte allt. Finansiella koncentrationsrisker skall undvikas. Ta kontakt med oss på Finopti så går vi igenom era finanspolicys.